Jag älskade Norðdahls titel Gift för nybörjare, men fastnade aldrig för översättningen från 2012. Nu ser jag att John Swedenmark, som står bakom den friare och mer harmoniska översättningen av Eiríkur Örns senaste roman Naturlagarna, också har översatt ytterligare tre av Norðdahls romaner efter Eitur (som var mer strikt bunden).
Ibland undrar jag om jag någonsin kommer kunna läsa en isländsk roman i svensk språkdräkt utan att hela tiden ”se” originalet bakom orden. Ett slags skav som blir sorgligt eftersom min isländska är för rostig för att jag ska tillgodogöra mig prosa obehindrat. Jag är hänvisad till en bra översättning, men jag är samtidigt obönhörligt oförlåtande.
Jag fastnar på detaljer: heter det verkligen ”i lika gott väder” på svenska? Det finns inte på Litteraturbanken. Och formuleringar som: ”Prästerna gick fogligt till sina härbärgen även om det uppstod trängsel i korridorer och trapphus …” Vad stod det i originalet? På isländska betyder rum ”säng”, medan ordet härberge där betyder ”rum”. En mardrömspermutation. Har översättaren koll på läget? Kan jag slappna av? Presenteras karaktärerna med för- och efternamn i ursprungstexten, och var är mellannamnen? Det är nog klokt att utelämna mellannamn för den svenska läsaren. Kanske ska jag bara hälla upp ett glas vin till romanen.
Hundra svartklädda präster i en gudsförgäten spillra fast mellan berg och strand borgar ändå för fördragsamhet och frid i myllret. Det är startpunkten för Norðdahls Naturlagarna där man under biskop Jón Hallvarðssons ledning ska ha prästmöte. Ska han våga utmana skrönan att bergen skulle rasa ner över staden om sju präster och en enögd samlas på den lokala kyrktrappan?
Jag älskar att stavningarna av namn har bevarats, att alla de isländska specialbokstäverna får stå kvar. Jag älskar att Swedenmark har dammat av det gamla svenska verbet ”att kappa” för att översätta að keppa. En översättning som inte bara förmedlar betydelse, utan också kan befria bortglömda svenska ord.
Det är yndislegt. Frábært. En riktig hyllning till språklig rikedom och skönhet, där varje ord bär med sin egen historia. Liksom Sjóns Codex 1962 är det en berättelse om berättelser som hyllar berättandet. Vilken läsning för lokala Ísfirðingar och för oss alla.
Min text när läsningen är avslutad finns här.
Författare: Eiríkur Örn Norðdahl
Titel i original: Náttúrlögmállin
Översättning: John Swedenmark
ISBN 9789189105874
Publicerad: Malmö : Rámus, 2025