Den katalanske författaren Enrique Vila-Matas väver en dråplig litterär väv i “Bartleby & Co”, en intellektuell berg- och dalbana genom författarskapets skuggsida. Med Herman Melvilles ikoniska novell “Bartleby, the Scrivener” från 1853 som utgångspunkt utforskar Vila-Matas det han kallar “Bartleby-syndromet” – författares ovilja att skriva.
Helga älskar sin make, den äldre prästen Gregorius, som är varm och seende. Trots att kärlekslivet är fint saknar de barn. Helgas faster är jordemor och föreslår en utomäktenskaplig affär för att lösa barnlösheten. Klas Recke har passande utseende. Han är diskret och rutinerad. Men Helga blir inte gravid och vänder sig till doktor Glas. Vägen är kantad med goda intentioner.
Jag fick praoplats på Skara Semin på högstadiet. Jag skulle ha stövlar, oömma kläder och matlåda. På morgonen tog vi ut frysta spermieprov ur en stor tank enligt böndernas beställning. Sen körde vi runt på bondgårdarna med vår kvävetermos och inseminerade kor. I ladugårdarna hängde planscher på avelstjurarna, blanka och muskulösa. Det var en avvägning av kvalitet och spermiernas prisklasser. Veterinären stoppade in hela armen i kon för att undersöka henne, sen gjordes sprutan iordning. Vi tog också prov på ensilage, det var 1980-tal och nytt med vita sockerbitar. Med en handdriven spiralformad borr tog man ut en plugg som skickades på analys för mjölksyrebakterier. Jag borrade.
Jag blir hänförd av Asli Erdoğans förtätade, poetiska prosa. Varje mening är ett universum, varje ord och bild omsorgsfullt frammejslad ur livets skavande sand. Pärla efter pärla reflekterar människans förbryllande, ja obegripliga livsvillkor. En kärlekssorg till livet.
Om en inte gillar Chingonyis poetiska stil kan en bara bläddra några sidor. Det är en spretig kollektion av prosalyrik, en halv typ sonettkrans (hatten av för översättaren!), urban nyenkelhet, klassiskt språklig poesi, listor. Det påminner mig om när jag vågade skicka in en dikt till ett förlag som bad mig skicka mer. Jag hade inget så jag skickade min studieportfölj. Kayo Chingonyis förläggare måste ha pressat honom på en uppföljare till Kumukanda. Heder åt hen.
Monika har en lovande karriär vid Stockholms universitet. Hon bor med sin katt Stina Jankell och är extramamma/storasyster åt Texas, en tonåring i samma trappuppgång. Monika är inne på sitt sista försök att bli gravid. Hon har lärt sig att hantera gråten.
Berättaren växer upp i huset bredvid Frida Kahlos i Mexico City på 1960-talet. Hon är den enda flicka på fyrtio år som har blivit utkastad från flickscouterna i Mexico. Hon är elva.
Flera studier visar att människor generellt mår bättre utan att ha barn. Framförallt hemmaboende barn påverkar välbefinnandet negativt. Det gäller särskilt kvinnor, ensamstående och hushåll med socioekonomiska problem.
I Édouard Louis självbiografiska En kvinnas frigörelse är mammas nye man alkoholist och förstör familjens ekonomi. Tre barn blir fem när hon blir oplanerat gravid och maken förkastar hennes önskan om abort. Det är ett liv av våld, hunger och ensamhet. Till slut kastar hon ut maken, får hjälp av socialen med bostad, uppfostrar de två yngsta själv och tar sig ut i arbetslivet.
Sommarnöje. Böcker, utekök, bad och barn. Sommaren är en period när en återvänder. Jag minns hur jag fick följa med pappa till posten i Örviken och hämta hans eftersända Svenska Dagbladet och Smålandstidningen. På hans begravning lästes min text om hans personliga paradis.
Jag hittade ett underbart exemplar av Gösta Berlings saga från 1956 med uppsprättade sidor. Jag älskar växlingen mellan olika berättarsynvinklar som dessutom fluktuerar med karaktärernas sinnesstämning. Gösta Berling drabbas av motgång när hans förälskelse Ebba Dohna dör i sjukdom, säger den allvetande i ramberättelsen. Unga Ebba Dohna har tillfrisknat men vill hellre dö än bli bortgift med Berling, berättar grevinnan Dohna 160 sidor senare. Hon väljer att förkyla sig och dör i frid.