Bloggens huvudkategori av inlägg. Recensionerna av lästa böcker, helt enkelt.
Den vuxna dottern Johanna, etablerad konstnär, återvänder till Norge efter en lång tid i USA. Hon hyr en stuga i skogen och stalkar sin mamma, som har hunnit bli över 80 år. Johanna ser tillbaka på sin uppväxt med en patriarkal, tongivande pappa, och en rädd, skamsen mamma som aldrig uppmuntrat hennes konstyttringar.
Jag brukar inte läsa grafiska romaner, men jag föll för titeln. Spa som koncept är ju inte någon flykt undan det moderna samhället, utan en mer acceptabel version av detsamma. Att ha tid och pengar över till nöje är fortfarande en klassfråga (även om ”behandlingar” kan fungera som ursäkt för en vistelse). I badrockens uniform är gästerna anonymiserade och kan utöva en mix av disciplin och avkoppling. Vatten må vara naturligt men landskapet är artificiellt, och det är en miljökatastrof på flera plan med alla ständigt rena handdukar. Det är tungt och enformigt i tvätteriet. Dessutom meningslöst.
Jag introducerades för Mishima genom en av mina kendoelever i mitt förra liv, före min litterära epok. Han var lyrisk. Jag var tveksam. Samma elev introducerade mig för Valerie Solanas. När jag många år senare såg att Ellerströms gav ut Mishimas Sol och stål köpte jag den ändå. Maken fick den i julklapp, och den lilla volymen blev stående bredvid andra referensverk som Flashing Steel och The Unfettered Mind. Det har gått 14 år sedan jag tog av mig rustningen och la ifrån mig svärdet. Jag har fortfarande inte varit på besök i dojon.
Jordemodern men även -fadern som återfyller graven löser generationerna ur vattnets skyddande grepp. I Daniel Pedersens skönlitterära debut Öppet vatten försvinner berättarens far under en psykos i en kraftverksdamm. En kort tid därefter får berättaren uppleva livets mirakel. På nåder får han stanna en natt på BB innan de åker hem i snön.
Kathinka Lindhes biografi om Sixten Sparre kom 2020, och passar väl in i det flöde av historieskrivning och korrekt benämning av kvinnomord som anstår dagens samhälle. Lindhes bok har undertiteln: Sixten Sparre, mannen som mördade Elvira Madigan. Han var en copycat-mördare.
Klara är inte den mest avancerade modellen av AI-robotar, men ovanligt känslig och observant. Hon väljs ut som följeslagare åt tonårsflickan Josie. Josies klippske och kreative barndomsvän Rick har skyddats från förädlingsprocesserna, men priset är högt. Ett nytt klassamhälle har uppstått där AI-robotar, förädlade människor och de naturliga ska relatera till varandra.
Sylvie är nio år och bäst i klassen på den katolska flickskolan. Den nya flickan blir hennes vän och förälskelse, och deras band ett oläkt sår. Andrée kommer från en välbärgad, strängt religiös familj. Andrée berusar sig på livet genom att gunga för högt, musicera med stor inlevelse, och smaka farmors spritinlagda körsbär i matkällaren.
Världslitteraturdagen instiftades tydligen av Unesco redan 1995. Jag hade vägarna förbi den underbara bokhandeln Bokvärlden för att köpa vår bokcirkelbok Klara och solen av Ishiguro, som vi läser tillsammans med Bregmans I grunden god.
Codex 1962 öppnar med att författaren berättar om en berättare som berättar om sitt ursprung. Meta-meta, ni förstår. Ett litterärt lapptäcke bildar ett collage i olika tekniker: sagor, legender, drama. Baksidestexter för ungdomsböcker. Drömmar nedplitade av en ängel med tyskt namn.
Arne Johnssons Zoetrop är en trofé av stadshjärtan i en tråd, med stadens alla element: byggnader, matlagning, verkstäder, köpslagning. Från Asien till Sydamerika och Sverige. Diktjaget observerar ljuset, ljudet av främmande språk. Minnen läggs på nya lager. Det vallfärdas till skrivarlyor. Ljudet av klockor och fåglar och synen av cigarettrök permeerar verket. Författaren måste vara före detta rökare, och är det något jag måste klaga på är det hur poesisamlingen uppväcker en sedan länge bortträngd längtan att dela en cigarett, en stund, ett ögonkast.