Eskil har kommit från en jordkula med en alkoholiserad far till att bli adopterad av en god bonde som lär honom både Bibeln och konsten att timra. Han får ärva en plätt jord, och genom fint handlag går han från dräng till timmerman när glasbruket Kosta kommer till bygden.
Hans fru Sissel gör också en klassresa, från piga till torparfru och mor. De får snart tvillingflickor. Sissels syster Lovisa gifter sig med en sorglös speleman som ”…ä dukti te å fundera ut saker å ting men de ä inget di traktar etter i gårdarna.” En odugling i vissas ögon, som har kvaliteter men inte går att styra.
Genom Eskils arbete med bygget av glasbruket och Sissels vardag med alla barnbestyr och hushållsgöromål, får läsaren se 1700-talets fattig-Sverige. Romanen skildras med socialt patos, och det anas en ny tid med arbete och läskunnighet som medel för de jordlösa.
Speciellt för romanen är att den kyrkliga styrningen ställs mot folktro och kloka gummors praktiska kunskap om barnafödande och naturmedicin. Sissel har sin tillit till gammelmor Augusta, men Eskil kallar henne trollkona, också när hon räddat hans egen familj.
Språket är småländskt, och jag lär mig nya ord. Romanen uppdelad i korta kapitel, där ett lite oväntat berättas om Sissels mor i kiselbrottet, medan de andra följer någon av de två huvudkaraktärerna. Ida Andersen balanserar fint mellan elände och ljus i romanen, och litar på läsaren. Kanske kunde karaktärerna ha varit mera spretiga?
Jag tycker om att romanen skildrar Glasbruksbygden. I vår tid av robotisering, artificiell intelligens och alienation är hantverket en välkommen motvikt, med sitt fokus på kultur och människa. Det är skönt att läsa om ett mer autentiskt liv: de släta brädorna och drömmen om kållandet.
Romanen är samtidigt en påminnelse om att det där ursprungliga, naturliga inte var särskilt glamouröst. Barn och vuxna led och dödde, för att citera psalmen. Gammelkyrkligheten ligger som ett ok över bygden och dess olycksbarn. Samtidigt finns kyrkligt hopp: fattigvård, en vilsam miljö, tröst i sorgen, och en oväntat modern syn på depression. Och samhälleligt hopp: röster för att torparna inte alltid ska behöva slava för de jordägande bönderna. Tankarna går till Vilhelm Moberg och barndomens skolresor till glashyttan.
Ida Andersson har tidigare gett ut lyrik och romanen Här slutar allmän väg (Mormor, 2016) .
Titel: I oxögat
Författare: Ida Andersen, 1960-
ISBN 9789177951520
Publicerad: Stockholm : Bokförlaget Polaris, 2019
Jag har läst e-boken
Rec-ex? Ja
Inköpsställe t.ex. här eller här