I Linds roman förenas ett utsökt poetiskt språk i Jonas Rasmussens översättning med de psykologiska och maktmässiga teman som förknippas med Lolita-motivet. Berättelsen förs fram av Sara som i jagform delar med sig av sitt tonårsjag – en tid präglad av sorg efter pappans död och en komplicerad relation till mamman.
Mamman slår henne, varnar henne för män och hävdar att de bara vill ligga och göra henne med barn. Sara kämpar med ätstörningar och söker närhet hos vuxna män: konfirmationsprästen, en lärare, och speciellt sin bästa vän Rosas pappa. Sexualiteten blir en plats där samhällets normer och maktstrukturer blottläggs och ifrågasätts, där flickans hunger efter omsorg och bekräftelse står i centrum och kraschar mot mannens hunger efter flickan.
Romanen rör sig mellan skönhet, barndom, sublimitet, ömhet och eros. Det är i bilderna som den största estetiska njutningen uppstår: en orangeröd mjölkkanna, bokmärkesänglar, sovhjärta. Språket naglar också fast spensliga handleder och näktergalar. Sara söker trygghet och omsorg, och hennes rop besvaras – men ofta med sex och skuldbeläggande snarare än (eller förutom?) den värme hon längtar efter. Det är just i detta utmejslande av smärtans kärna som romanen har sin styrka genom förstapersonsberättandet: ”Det är inte för att du inte är snygg, klok, skälvande. Du är bara så olidligt trånande efter en mäktig puss i pannan. Ett lugn som han ger dig, för han är givmild.”
Gränsen för vad som är acceptabelt i sexuella relationer flyttas ständigt i romanen. Får en präst fantisera om sin konfirmand? En pappa om sin dotters klasskamrat? Får man ligga med henne? Gifta sig med henne? Lind problematiserar relationerna och läsaren väver själv in frågor om kvinnans ställning, äktenskap, fertilitet och den kristna traditionens skuldprojektion på kvinnan – inklusive flickebarnet – som fresterska. Lind, precis som Joyce och förstås Nabokov, gör sexualiteten till en samhällsfråga och en nyckel till förståelsen av våra svagheter och ojämlikheter. Vargarna äter lammen, men i vår civiliserade värld är det ett skamligt brott vi helst inte talar om: ”Tystnaden klär dig”, säger Saras psykolog. ”Vi kan vara tysta i all evighet.”
Lind gör inte sina huvudpersoner till hjältar i sitt kroppsliga och sociala utforskande utan placerar flickorna i kritiska sammanhang där läsaren själv tvingas ta ställning. Det är obekvämt, utmanande och drabbande. Språkligt mycket vackert om den kraftfulla och destruktiva sammanstötning som kommer av att födas som flicka.
Jag gillar att hon får sin egen röst.
Mer i Jonas Rasmussens fina översättning här.
Titel: Flickdjur : roman
Titel i original: Pigedyr
Författare: Cecilie Lind, 1991-
Översättning: Jonas Rasmussen, 1975-
ISBN 9789172476981
Publicerad: Lund, Ellerströms, 2023