Jag har sett Åsa Hellbergs roman Välkommen till Flanagans i flera flöden, så den fick följa med hem från biblioteket. Den påminner om min favorit-Harlekin från tonåren, Karibiens vackraste kvinna av Susanne McCarthy, som handlar om Laura som driver hotell i männens värld i Karibien, med ekonomiska och organisatoriska utmaningar.

Mark Twains riktiga namn var Samuel L. Clemens (1835-1910). Först 1963, efter hans dotter Claras död, fick eftervärlden tillgång till hans brev och opublicerade arbeten. Clara hade motsatt sig publikation av sin fars mörkare, mer experimentella verk. Förekomsten av opublicerade manus väckte nyfikenhet kring Mark Twains dolda sidor och på förhållandet mellan hans privata och offentliga persona.

I en bokhylla på Olof Viktors i Glemminge hittade jag Mary McCarthys kultroman Gruppen i 1964 års utgåva. Vi läste Gruppen i Sydsvenskans bokcirkel under ledning av Per Svensson för ett par år sedan. Hans dotter Amanda Svensson har gjort nyöversättningen, och jag minns att vi pratade om den besvärliga första meningen.

Min bokcirkel skulle läsa Olga Tokarczuks Jakobsböckerna till tre tillfällen, men vi hann bara träffas en gång. Först nu halvvägs börjar läsningen ta fart för mig. Romanens ledargestalt Jakob Frank har i 1700-talets Polen skapat en kommunitet som pragmatiskt navigerar mellan judendom, kristendom och islam, och som behandlar kvinnor och ägande mer jämlikt.

Ja, vad säger man? Senast jag tänkte på Kristina Lugn var när jag streamade Makten och härligheten, som beskrivs som “en allegorisk knyt-blues-opera för (minst) 18 ledamöter.” Den finns fortfarande på Helsingborgs symfoniorkesters hemsida. Liberettot är något helt eget.

Efter att ha kämpat med de första 400 sidorna blev Jakobsböckerna plötsligt en riktig bladvändare. Hade det inte varit en bokklubbsbok hade jag inte härdat ut. Jag varvar den med Beagins mer lättsamma Dammsuga i mörker om skruvade karaktärer i New Mexico.

På jakt efter Edna O´Brians Girl och Nigeria hamnade jag istället på Irland, och gångna somrars resor. Dingle, Connemara och Galway figurerar i Flann O’Briens satiriska Klagomunnen : en vrång historia om det hårda livet. Folk och fä lever knappt särskiljbara i eländiga stugor. Barnen misshandlas i skolan och deras gaeliska ursprung bankas ur dem. Mödrar kokar potatis. Modersmålet utplånas av den brittiska överhögheten, som inte ser ut genom sin monokel.

Just nu läser jag Lesley Nneka Arimahs När en man faller från himlen.  
Just nu tittar jag på brittiska miniserien Good Omens, där en dekadent ängel, en lurig demon och en försvunnen liten antikrist står inför apokalypsen.

Valborg utan kör och middagsgäster. Efter skogsutflykten köpte jag 25 meter trädgårdsnät för att skapa en no go zon på mina föräldrars gräsmatta. P2:s valborgskör fick mig gråta. Jag vill träffas på riktigt.