För att själv sakna trädgård har jag läst ovanligt många böcker om trädgårdar den senaste tiden: Magnus Florins Trädgården, Jamaica Kincaids (Boken om) min trädgård och nu Olivia Laings The Garden Against Time.
Jag har tidigare läst Laings The Lonely City och The Trip to Echo Spring. Den förra hör fortfarande till mina favoritessäer. Laing skriver inifrån den brittiska traditionen. En del namn känner jag igen, andra inte alls. Jag lutar mig gärna tillbaka och lär mig mer.
Laing inleder med en dröm. Hon upptäcker en port till en oväntad trädgård, en bild som väcker minnen av barndomens läsning av Den hemliga trädgården. Själv tänker jag också på T.S. Eliots rosenträdgård i Burnt Norton, bakom porten vi aldrig öppnade.
Under våra husbyten i Storbritannien och Irland har vi ofta bott med små stadsträdgårdar. En remsa mark, snarare än en tomt: trädgårdsmöbler, tvättvinda, soptunnor, gräsmatta, växthus, spaljerade växter längs murarna, trädgårdsskjul, kompost. Mer som en landgång än en svensk villaträdgård. Dimensionerna är så annorlunda att allt får karaktären av en miniatyrvärld. Så välskött att man beundrar viljan att skapa sitt eget lilla paradis på en yta där en svensk knappt hade tyckt att det var lönt att börja. Laing börjar också i en liten trädgård, innan blicken vidgas mot de stora engelska parkerna och deras historia.
Det är också paradiset Laing egentligen skriver om. Trädgården är bara en ingång. Snart leder drömmen vidare till Miltons Paradise Lost. Vi bär alla på en erfarenhet av ett förlorat Eden, kanske vår barndoms trädgård. I England fick denna längtan en särskild form i de stora lantgodsen. Efter andra världskriget var den värld som hade skapat de stora engelska trädgårdarna borta. Många gods övergick i statlig ägo och öppnades för allmänheten. Laing berättar hur hennes pappa tog med henne dit på helgerna. Paradiset hade blivit ett utflyktsmål.
Men Laing visar också idyllens pris. “This was the aspect of gardens that had always troubled me: the hidden cost, the submerged relationship with power and exclusion.“
Bokens kanske mest intressanta kapitel, “A Landscape Without People”, handlar om hur den engelska landskapsträdgården skapades. Landskapsarkitekten Capability Brown såg, skriver Laing, i varje landskap dess möjligheter att bli något annat än det var. Naturen skulle förbättras.
Optiska illusioner tillhörde denna estetik. Den som saknade den utsikt man önskade kunde använda ett Claude glass, en mörk spegel som förvandlade landskapet, ett antikt instagramfilter. Den berömda ha-ha var ett dolt dike som från huvudhuset lät landskapet flyta obrutet mot horisonten, samtidigt som betesdjuren hölls ute. Den till synes gränslösa utsikten var en synvilla.
Laing skriver också hur dessa praktfulla parker finansierades. Slavhandelns förmögenheter ansågs smutsiga. Genom att omsättas i herrgårdar, parker och trädgårdar blev de respektabla. Paradiset vilade inte på oskyldig mark.
Jag har läst boken på engelska. “I’d always wanted a greenhouse. Even the name is delicious”, skriver Laing. Svenskans växthus har inte samma språkliga spelrum. “Green” antyder något vilt och levande, medan “växt” lika gärna kan associeras med det ordnade och kultiverade.
När Laing till sist blir färdig med sin egen trädgård bjuder hon in släkt och vänner på te. Hon beskriver det som en av sitt livs lyckligaste dagar: att se trädgården fylld av människor som samtalar och gör platsen till sin egen.
Sedan kommer torkan.
När bevattningsförbud införs har Laing slutat vattna flera veckor tidigare. Det som skulle vara en fristad framstår plötsligt som ännu ett uttryck för privat konsumtion: “One of the most horrifying aspects of those weeks was seeing the garden become another manifestation of selfishness, a private luxury at a shared cost…”
Trädgården visar sig inte stå utanför världen utan mitt i den. Grundvattnet är allas. Paradiset var aldrig bara mitt. Ändå fortsätter vi att söka porten.
Titel: The garden against time : in search of a common paradise
Titel på svenska: Den tidlösa trädgården : på spaning efter ett gemensamt paradis (ISBN 9789180027953)
Författare: Olivia Laing
ISBN 9781529066678
London : Picador, 2024