Jag brukar inte läsa grafiska romaner, men jag föll för titeln. Spa som koncept är ju inte någon flykt undan det moderna samhället, utan en mer acceptabel version av detsamma. Att ha tid och pengar över till nöje är fortfarande en klassfråga (även om ”behandlingar” kan fungera som ursäkt för en vistelse). I badrockens uniform är gästerna anonymiserade och kan utöva en mix av disciplin och avkoppling. Vatten må vara naturligt men landskapet är artificiellt, och det är en miljökatastrof på flera plan med alla ständigt rena handdukar. Det är tungt och enformigt i  tvätteriet. Dessutom meningslöst.

Kathinka Lindhes biografi om Sixten Sparre kom 2020, och passar väl in i det flöde av historieskrivning och korrekt benämning av kvinnomord som anstår dagens samhälle. Lindhes bok har undertiteln: Sixten Sparre, mannen som mördade Elvira Madigan. Han var en copycat-mördare.

Sylvie är nio år och bäst i klassen på den katolska flickskolan. Den nya flickan blir hennes vän och förälskelse, och deras band ett oläkt sår. Andrée kommer från en välbärgad, strängt religiös familj. Andrée berusar sig på livet genom att gunga för högt, musicera med stor inlevelse, och smaka farmors spritinlagda körsbär i matkällaren.

Världslitteraturdagen instiftades tydligen av Unesco redan 1995.  Jag hade vägarna förbi den underbara bokhandeln Bokvärlden för att köpa vår bokcirkelbok Klara och solen av Ishiguro, som vi läser tillsammans med Bregmans I grunden god.