Broarna av Sebastian Johans animerar staden

New York kännetecknas av balansen mellan det planerade och det oplanerade. Samma karakteristika får livet för de åländska migranter som i Sebastian Johans roman Broarna söker sig till New York vid 1900-talets början.

Läsaren möter först syskonen Carl, Teddy och Aina i en fotografstudio. De bär rätt kläder med alla rätta attribut, även om klackringen är lånad. Carl är klok och fokuserad, och med ängsligt vakande blick på sig själv avancerar han på arbetet, till bygget av de stora järnvägsbroarna i New York.  

Hans fru Ida-Levina har kommit till Amerika för att bli sällskapsdam åt en missanpassad nyrik dotter. Carl och Ida-Levinas familj drabbas av seklets små och stora tragedier, och av klyftan mellan land och stad.

Jag tycker om att romanen andas framtidstro. Migrationen är en positiv möjlighet. Teknologin möjliggör transatlantiska resor, handel och byggen. Sebastian Johans animerar staden: “Carl skrattar högt när han går vidare. Han är fortfarande nästan ensam på gatorna. Staden morgnar sig. ” (SJ, 294).

Jag uppskattar nyfikenheten på det urbana. Staden som meningsskapare genom sitt kulturutbud, sin nöjespark och sin kommers. 55% av jordens befolkning bor idag i städer, jämfört med 29% år 1950, enligt FN. Idag, när staden är stängd, tänker jag ofta på stadens meningsskapande element.

Jag gillar också att romanen utspelar sig i New York, vid en historisk tidpunkt efter sommarläsningens Motberättelser (här).

Historisk förstasida om ett av romanens brobyggen.
CHRONICLE. (Cover Story): America 3, no. 8 (June 4, 1910): 193


Det är inte misärberättelsen vi redan har läst (Ola Larsmos Swede Hollow). Migranter samlas i städerna trots resursbrist, segregering och polariserad arbetsmarknad, men huvudpersonerna i Broarna är inte på klassamhällets botten, ens vid den stora depressionen.

Berättarrösten klingar olika beroende på synvinkel. Romanen är välskriven och lågmäld, med fina miljöbeskrivningar och karaktärer, även om Carl kanske är väl präktig. Det finns också flera medryckande sekvenser där Sebastian Johans lyckas skapa fart i skildringen utan att ge avkall på stor närvaro.

Jag tycker också om möjligheten att vända och vrida på mina egna tankar kring migration utifrån en historisk berättelse med mina nästan-landsmän.

Jag tycker inte om att romanen ibland blir pseudo-pedagogisk på denna punkt, vad gäller immigranters integrationsförmåga, och vad gäller freakshows. Ibland känns det också som om alla samtida romaner där barn föds har en obligatorisk förlossningsdepression.

Broarna är ett fint Amerikabrev, som finstämt skildrar också de stora sorgerna över hemland och barn.


Titel: Broarna : roman
Författare: Sebastian Johans, 1978-
Omslag: Nina Ulmaja
ISBN 9789189066984
Publicerad: Stockholm, Nirstedt/litteratur, 2020
Rec-ex? Nix