Jag har en dröm om att checka in på Waldhotel Davos. Jag ska läsa Thomas Manns Bergtagen iförd morgonrock, leva på rumservice och inte lämna sängen förrän boken är slut. Det närmsta decenniet låter det sig inte göras eftersom barnen är för små. Men jag kan läsa Nádas Fotograferingens vackra historia som utspelar sig på ett sanatorium kring sekelskiftet.
Nádas roman utspelar sig lika mycket i huvudpersonens hallucinationer. Kornélia har förlorat både verklighetsförankringen och sin position i den verkliga världen. Hon är sårbar och utlämnad till sjukdom, ett motvilligt äktenskap och till sanatoriets chefsläkare, som försöker kringskära hennes manege. När Kornélia kommer till sitt fängelse är hon fotograf och den första ungerskan att ta flygfoton av jorden.
Finlitterär Oskariana. Det är mitt intryck av Nádas roman. Det hörs tramp av hästhovar, surr av bin. I någon värld finns en baron, champagneglas, en ingenjör och en ballong. Kornélia snubblar genom korridorer med kupéer. Det dricks sherry med malört. Pornografiska muralmålningar. Osedligheter i operationssalen.
Tankarna går till Ransom Riggs Miss Peregrines hem för besynnerliga barn, fast den här romanen är vuxen, lustfylld, koreograferad. Sjukvårdsinstitutionen påminner vagt om det sinnessjukhus där fröken Julie vårdas i Eva Ströms Rakkniven.
Täta stämningar målas upp. Korta scener följer på varandra, två-tre sidor långa. Vill man bara smaka på känslan kan man hoppa in var som helst. Någonstans halvvägs slutar jag försöka skapa mig en bild av vad som egentligen händer. I översättningen har delar av dialogen bevarats på franska (lätt) och tyska (svårt). Jag funderar på att köra raderna genom google translate.
Berättarperspektivet är fotografens, eller den tysta observatörens. Någon som hör och ser allt, komponerar. Speciellt inledningen känns som en litterär tolkning av ett filmmanus.
Péter Nádas har beskrivits som ”the Thomas Mann of our times” [1]. I en nyligen publicerad webbintervju, tillgänglig på Youtube, säger Nádas att hans liv alltid har pendlat mellan fantasi och verklighet, och att verkligheten är tråkig. Dualiteten framträder tydligt i Fotograferingens vackra historia, som har beskrivits som drömsk eller hallucinatorisk.
Nádas arbetade först som fotograf, och hans första bok gavs ut 1965. I svensk översättning har Rámus tidigare gett ut verket Egen död (2009).
Titel: Fotograferingens vackra historia
Författare: Péter Nádas, 1942-
Översättning: Ervin Rosenberg, 1935-
ISBN 9789186703011
Publicerad: Malmö : Rámus, 2011
Inköpsställen t.ex. här eller här
1. Davis, K. and N. Péter, Péter Nádas. BOMB, 2007(100): p. 40.