Jag skrattar godare än på länge när jag läser Jonas Grens Tävlingsdräkten. Sonettkransen värmer mer än korvmackor och varm choklad. Diktjaget står i vallaboden och filosoferar över livet och förgängligheten, medan han utför det monotona förarbetet. Nya lager som ständigt ska nötas av.
Jag kommer från en Vasaloppsfamilj och en god vallning har räddat livet på mig. Jag glömmer aldrig fraset under min första proffsvallade skida när jag satte ner den i startfållan.
Men jag blir konfunderad över det här verket. Platsen, en vallabod, är udda i litterära sammanhang, men inte irrelevant eller bisarr. Det finns dock en misstänkt konflikt mellan de estetiska och artistiska kvaliteterna i Tävlingsdräkten. En osäkerhet i diskrepansen mellan författarens intention och resultatet.
Är det meningen att jag ska skratta? Det är så jag läser diktsamlingen. Estetiskt bra på grund av sina estetiska tillkortakommanden. En sträng form fylld av skidvallans oundgängliga smet, sportfånens fackkunskap, Grens planetarism och högstämda utsagor á la Pistvakt:
”Det brände inuti mig som en laser
att inget är beständigt, allt ska väck.
För även berg och solsystem är faser.
Och vallan nöts i snön som vinterdäck.”
(ur sonett nr VI)
Efterordet, som är mycket intressant, gör mig inte klokare. Det är likt ett vanligt efterord, men handlar om…valla och skidor. ”Ingen vallare är en ö”, skriver Sverker Sörlin.
Gren excellerar i finurliga formuleringar, även om några inger en känsla av nödrim/nödkoncept (sarkofagen går på grund vid den yttersta stranden). En kan också ifrågasätta valet av vallabodens gaser som genomgående doft. Min generation smälte vallan med bunsenbrännare ute i snön, så när jag läser om män i ensamma bodar och gaser far tanken närmast till kroppsegna. Det är flera slingor ifrån Inger Christensens Sommerfugledalen, den senast föregående sonettkrans jag läst.
Det är charmigt med en tillvaro där mjölksyran är största fienden. Ordekvilibrismen är fyndig och kul. Tävlingsdräkten får mig att minnas barndomens vintrar på Höglandet, fiskfjällsskidor och choklad med skinn. ”Vallaboden är från och med nu också en litterär plats”, avslutar Sörlin sitt efterord.
Jag har precis gått med i Vendels Förlags vänner och prenumererar på deras utgivning. De har ett smidigt betalningssystem där man kan Swisha och slippa internetbanken.
TItel: Tävlingsdräkten
Författare: Jonas Gren, 1981-
Efterskrift: Sverker Sörlin, 1956-
ISBN 9789198326796
Publicerad: Malmö, Vendels förlag, 2021