Med katolicism som ett raster där hon grillar sitt eget kött utforskar von Essen en treenighet av kulturellt sanktionerad transcendens: den undergivna sexualiteten, psykoanalysen och katolicismen.
Våld och nära samtal av Wera von Essen
en bokblogg
Author: Hanna
Pandemiryggspoesi
Vid de sällsynta pubbesöken sitter vi nu oftast ensamma i biblioteksrummet, där det tidigare har varit smockat. Bokryggspoesin har blivit mer optimistisk jämfört med i mars.
Smakbit: Våld och nära samtal
Min smakbit kommer från Wera von Essens andra roman Våld och nära samtal, prosalyrik med meningar som ibland spänner över ett helt (kort) kapitel. Min smakbit är ett utdrag ur en av dessa meningar, där berättarjaget kontaktar en av sina BDSM-partners:
Just nu i juni
Just nu läser jag Våld och nära samtal av Wera von Essen.
Just nu tittar jag på Unorthodox på Netflix. Mycket bra, och i ett terapeutiskt tempo där berättandet får ta tid.
Nya Lyrikvännen
Det är andra numret av Lyrikvännen med nya redaktionen, och formgivningen är redan hemtrevligt bekant. Jag kände mig som en ynklig motståndare till förändringar när jag i deras första nummer hängde upp mig på obefintliga marginaler, plottrighet och ett typsnitt där man inte hanterat teckenmellanrummet mellan f och t genom spärrning eller optisk utjämning.
Tänk snabbt!
hemma eller borta? Det är mysigt hemma nu.
hägg eller syrén? Går på färgen.
Authors & Characters – Robert
Robert Graves (1895-1985) från Wimbledon, Storbritannien, nominerades flera gånger till Nobelpriset i litteratur, men 1962 gick det istället till John Steinbeck.
Graves stred i första världskriget, skrev krigspoesi och levde en period i London i ett hushåll med sin fru Nancy och den amerikanska poeten Laura Riding. Ridings självmordsförsök 1929 och Robert Graves skilsmässa samma år blev en kulturskandal.
Smakbit: De förlorade barnen
Jag har följt Valeria Luiselli sedan Historien om mina tänder, och De förlorade barnen är hennes tredje roman på svenska. Två journalister, vars äktenskap börjar knaka i fogarna, lämnar New York i en bil med sina barn, som är sex och tio år. Han ska göra ett projekt om apache-indianerna, hon om de ensamkommande flyktingbarn som hålls i fängelseliknande förvar i USA. De ger sig ut på långresa. Min smakbit är från s. 101 där de ska välja ljudbok:
Berättelse om ett liv av Peter Handke
Jag var tveksam till Peter Handke, men Hannele har bjudit på försöksportioner under våren, så jag var tvungen att prova.
I Berättelse om ett liv skriver Handke om sin mors undanträngda liv, som slutade med svår depression och självmord på 1970-talet. Allt börjar i byn där hans morfar, som var timmerman, arrenderade lite åkermark. Det är fattigt. Inflationen slukar drömmarna om att trygga barnens utbildning och bröllopsfest: “Att som kvinna födas till dessa omständigheter var redan från början dödande. Men man kan också kalla det lugnande: åtminstone ingen oro för framtiden.” (PH, s.14). Som Houllebecq formulerar det: “Var inte rädd för lyckan; den finns inte.”
Läshelg
Äntligen fredag och jag har kanske gått över styr med mina bokbeställningar. Jag blev förtjust i Nonsensprinsessans ABC om mänsklighetens tid i OBS i P1 och har spelat upp den för alla jag känner, så jag beställde hennes Vårt behov av vers. På Mrs Calloways inrådan blev det också Ellerströms utgåva av Woolfs Ett eget rum.