Som barn förstod jag aldrig vad krig och fred hade med julafton att göra. Jag var med en barnkör som sjöng vid krubban, och varje år lästes den där krigstexten. Jag trodde jul handlade om barnet och änglarna.
I år har till och med Sverige haft krig i dockhuset. Riksdagsledamöterna tjurar. Akademiledamöterna ”…sågar av benen på de stolar de sitter på och sedan matar vredens lågor med vedpinnarna”, skrev DN:s Per Svensson på ledarplats 2018-04-10.
Här kommer julaftonsläsningen på våra nordiska språk, inspirerad av Johanna Frids fantastiska debutroman Nora eller Brinn Oslo brinn (här). Vad säger ni? Är Norge paradisets mittpunkt?
- Svenska (1917): Och skon som krigaren bar i stridslarmet, och manteln som sölades i blod, allt sådant skall brännas upp och förtäras av eld.
- Dansk (1917 / 1931): ja, hver en Støvle, der tramper i Striden, og Kappen, der søles i Blod, skal brændes og ende som Luernes Rov.
- Norsk (1930): for hver krigssko som er båret i slagtummelen, og hvert klæsplagg som er tilsølt med blod, skal brennes op og bli til føde for ilden.
- Isländska: Öll harkmikil hermannastígvél og allar blóðstokknar skikkjur skulu brenndar og verða eldsmatur.