Au pair av Cecilia Hansson

Cecilia är 19 år och spelar saxofon. Hon valsar runt bland olika au pair-familjer i Wien och inleder ett förhållande med sin äldre tysklärare, Walter. Senare ska hon gå på teaterskola och slå sig fram som kulturarbetare, läsa i A:s källare. Som 42-åring återvänder hon till Wien.

Konstruktionen är hemtamt postmodernistisk. Inslagen av listor förstärker romanens position med ett ben i ungdomstiden och ett i det värkande hjärtat. Romanen listar resor, gamla adresser och genomgångna undersökningar. Au pair är en summering av livet som varit, i dess mitt.

Sektioner står numrerade med tematiska rubriker. ”Koraller ”är mer poetiska och berättar om livet efter Wien. Delar om 19-åringen är skrivna som drama, en blinkning till Marguarite Duras L’Amant de la Chine du Nord som vi läste på gymnasiet. Skulle berättarjagets affär med språkläraren Walter vara hennes livs passionshistoria? Han verkar inte ha varit särskilt intresserad. I universitetsmiljöer och på caféer anas det unga berättarjagets upplevelse av att ha funnit en hemlighet och väg, för att se den försvinna. Var hon ung och naiv, eller kom livet i vägen?

Romanen rör sig i en igenkännbar litterär värld. Hansson refererar till Duras Det är allt (som jag skrivit om här). Jag gillar Duras. Duras vänner är mina vänner. Hon skriver om Kafka och Tranströmer, om Nietzsche. Hansson refererar också flera gånger till sin första diktsamling, Revbensdagar, morgnar som nyutgivits. Är det det som kallas nudging?

S och M, E och F. Tidigare partners benämns med versaler. Resultatet blir som i Khemiris Pappaklausulen: efter ett tag ids jag inte försöka lista ut vilken karaktär författaren menar. Efteråt vet jag inte riktigt vad sektionerna om exen handlade om. Tur att språket är så fint. När Cecilia lämnar Walter bakom sig blir det spår i snön.

Romanen är lättläst, luftig. Nu vet jag hur mitt skrivbordmanus kan bli en rejäl bok utan att skriva fler tecken.

Au pair får mig att tänka på Claude Sautets film Ett vinterhjärta, med karaktärer som aldrig vågade ta det avgörande steget. Jag tänker också på Emma Holms debutroman Skäl.

Jag tyckte mycket om att läsa den här boken, som spelar på nostalgi över den unga vuxentiden. Alla dessa trevande förhållanden. Rum man drack te och sov över i, med kläderna på.

Kanske ska jag låta mig nudgas att läsa Revbensdagar, morgnar.


Titel: Au pair
Författare: Cecilia Hansson, 1973-
ISBN 9789127159372
Publicerad: Stockholm : Natur & Kultur, 2019
Inköpsställen t.ex. här eller här