69 av Juliette Kahane

Juliette Kahanes bakgrund överträffar dikten. Hon är barnbarn till Jack Kahane, en djärv förläggare som grundade Obelisk Press i Paris 1929, som gav ut bl.a. Lady Chatterleys älskare. Juliettes far Maurice Girodias drev efterföljaren Olympia Press som var först med att ge ut Nobukovs Lolita. Girodias misskötte sina affärer och flydde till USA där han kom att publicera Valerie Solanas. Om detta berättar Gabriella Håkansson i en OBS-essä om Obelisk och Olympia Press sänd 2017 under rubriken ”Porr, kaos och lysande litteratur” (här).

Allt detta var okänt för mig när jag inspirerad av Simone de Beauvoirs De oskiljaktiga (här) bläddrade i franska Vogue, och klickade hem Juliette Kahanes nyutkomna 69 på franska.

Titeln 69 sägs syfta på revolutionsåret, men också på berättarens ålder när Samuel, hennes kärlek 1969, på nytt kommer in i hennes liv. Romanen börjar när berättaren i 20-årsåldern idkar kulturella och köttsliga praktiker där de söker friare roller. De kämpar för kvinnors mänskliga rättigheter genom att protestera på ja-till-livet-event.

Jag älskar det stereotypt franska. De provar syntetiskt producerad ost i grälla färger. När berättaren och hennes panka väninna Marielle snattar mat byter de ut prislapparna på lyxvin och Camembert till tarvligare nivå .

I mitten av romanen ser berättaren tillbaka på sig själv som 20-åring. Det påminner om Agneta Pleijel, i dialog mellan den nu skrivande och berättaren som ung. Kahanes berättarjag förundras över att hon föreställer sig sina vänner och älskare som om tiden aldrig hunnit ikapp dem. Hon ser dem framför sig på gatorna i Paris. Deras ungdomliga ansikten och kroppar.

Det är smidigt med e-böcker som ger tillgång till internationell litteratur snabbt. Det är en lisa att försjunka i det franska språket. Ord som faiseuse d’anges (änglamakerska) och capharnaüm (röra/oordning) får mig att rysa. Jag fastnar för den underbara frasen ”Même si ça se voit á peine, je danse.” (JK, s.32)

Min franska är som den är så jag ska inte analysera texten, men det är behaglig läsning och jag gläds över denna addition till min bildning.

Juliette Kahane (1943-) berättar i ett youtube-klipp att hon började skriva först vid 40 års ålder. Hon har tidigare gett ut sex romaner.