Jag har Kristoffer Leandoers Slut (Pequod press, 2014) ståendes i sängfönstret som provisoriskt bombskydd om ryssen kommer. Bredvid kan jag nu ställa Leandoers Den oavslutade litteraturen med underrubrik En essä om allt som inte blev klart. Litteratur om litteratur. Som allt av Leandoer är den utsökt lärd och stilistiskt njutbar. Enda nackdelen är att volymen på 434g inte kan absorbera lika mycket energi som den på 683g. Omslaget föreställer ett icke-vetandets moln som för pennan. Kanske är det så en kommer att se ut om det briserar.
Den oavslutade litteraturen återvänder ofta till en novell av Nathaniel Hawtorne om ett luftslott dit endast fantasigestalter får tillträde. I salongen finns det unika biblioteket ”…vars hyllor uteslutande fylls av de böcker som författarna planerade att skriva, men aldrig faktiskt kom sig för att skriva.” (K.L., s.7). Chaucers Canterburysägner, Thomas av Aquinos Summa theologica, Dostojevskijs tredje roman – världslitteraturen är full av oavslutat.
Tidigt drabbas jag av den trotsiga idén att läsa essän från slutet. Jag börjar med kapitel 18. Verket är inte komponerat för det. Kanske ska vi inte fästa oss så mycket vid slut, utan njuta och vara tacksamma för vad vi får?
Jag skrattar åt kapitel 17: att döda sin ambition, om författare som lägger ner pennan. Leandoer skriver att han åtminstone har slutat sluta. Själv har jag ofta tänkt lägga ner min litteraturblogg och lämna min litterära epok bakom mig. Leandoer presenterar olika skäl att göra motstånd mot skrivandet.
Kapitel 16 vigs åt författarnas författare Anne-Marie Berglund (1952-2020). Läsaren känner igen delar av texten från 20TALs temanummer. Glädjande att detta kultförfattarskap når en större publik. Parallellerna mellan hennes Breven till mamma (Bonniers, 2005) och Annie Ernaux gör Anne-Marie Berglund extra aktuell.
I begynnelsen var ordet, inte punkten. Man kan se på boken som både fysiskt och som intellektuellt objekt. Leandoer lotsar läsaren i olika sätt att se på skrivandet, medskapandet och litteraturen och presenterar en rik mängd författare, oavslutade verk och orsaker. Han redogör en passant för Bram Stokers Dracula.
Döden, sjukdomen och frälsningen kan komma i vägen för författandet. Fler än Jesus gör bejublade återkomster.
Efter sin stora gärning tillåter sig Kristoffer Leandoer att drömma om någon som skriver en bok med början och slut. ”En bok som bara är sig själv. En bok som inte hänvisar vidare, som inte kräver någon förkunskap, som inte bygger på författarens personliga utstrålning eller gripande livsöde.” (K.L., s.253).
Det knapplösa, kallade Erica Jong det.
En utopisk tanke som får oss att granska våra egna visioner om litteratur och läsande.
TItel: Den oavslutade litteraturen : en essä om allt som inte blev klart
Författare: Kristoffer Leandoer, 1962-
ISBN 9789127170001
Publicerad: Stockholm : Natur & Kultur, 2023
Serie: Svenska humanistiska förbundets skriftserie, 0346-6027 ; 146