Den rumänsk-franske filosofen, essäisten och aforistikern Emil Cioran (1911-1995) var en ny bekantskap för mig. Jag fastnade för den provokativa titeln Om olägenheten i att vara född, en strängare variant av ett avhållet Houellebecq-citat: ”Var inte rädd för lyckan. Den finns inte”.
I aforismens form förmedlar Cioran att civilisationen och kulturen är en kuliss med fiktivt djup som döljer en bottenlös tomhet. Människan har att underkasta sig detta meningslösa som slutar i en säker död, som även om den vore ett äventyr är för nyckfull och flyktig för att kunna avnjutas. Cioran beskriver en påve som lät måla sig själv som död för att beskåda scenen var gång han skulle fatta ett stort beslut. Lisa eller gravitas?
Mitt tjugo år yngre jag hade älskat Cioran. Idag beklagar jag människor som inte vet att tillvarata livet, men han verkar åtminstone ha njutit av det intellektuella samtalet. Jag blir fångad när han närmar sig nollpunkten och implicit blickar runt kröken: ”«Sedan jag kom till världen» – detta sedan tycks mig vara laddat med en betydelse så skrämmande att den blir outhärdlig ”(E.C., s.11).
Tankarna går till Schopenhauer, Houellebecq och Denys Turners The Darkness of God: Negativity in Christian Mysticism om apofatisk teologi.
De l’inconvénient d’être né gavs ut 1973, och har översatts till svenska 1986 av poeten Lasse Söderberg, nu tillgängliggjord i nyutgåva av Bokförlaget Faethon med nyskrivet förord av Cioran-forskaren Tobias Dahlkvist.
TItel: Om olägenheten i att vara född
Författare: Emil Cioran (1911-1995)
Översättning: Lasse Söderberg, 1931-
Efterord: Tobias Dahlkvist, 1977-
ISBN 9789189728097
Publicerad: Stockholm : Bokförlaget Faethon, 2022