Ett sms meddelar att Thomas Manns Bergtagen väntar hos mitt postombud. Jag är beordrad hemkarantän. Det blir Ananda Devi på balkongen. Titeln är tryckt med svarta bokstäver i relief, typiskt för förlaget med taktila omslag som sitt signum. Omslagsfärgen ser glad ut, tills jag fattar att den är färgsatt som en flytväst anno 2015.
Volymen rymmer två diktsamlingar. När natten talar till mig (2011) handlar om existens och förlust i en värld utan efterliv, underställd en sträng, kvinnofientlig kristendom. Också i den andra diktsamlingen fångar Devi den kuvade människan som bär sitt kristuslidande till ingen nytta. En glädjefylld och polyteistisk tillvaro har förstörts. Devi väcker eftertanke om skillnaden mellan västvärldens kulturidé och människan som pressats in i den.
De från haven (2017) handlar om flyktingkrisen, inte mindre aktuell nu när gräns efter gräns stängs. Jag tycker om att vrede återkommer på flera ställen: barnets, de underdåniga kvinnornas, Guds. En motståndshandling. Också här erbjuds läsaren möjlighet att reflektera över andra perspektiv. Det radikaliserade barnets, barnsoldaten som aldrig kommer att älskas.
Ananda Devi är född i Mauritius, en liten önation i Stilla Havet, men är bosatt i Schweiz. Hon skriver på franska. De från haven gavs dock ut som trespråkig: franska, engelska och mauritisk kreolska, med inbördes skillnader, en speciell utmaning vid översättningen. Ett efterord beskriver litterär franska som ett stelnat språk sedan 300 år tillbaka. Jag som slet med de gamla verbformerna en hel sommar vid Sorbonne. Kunde ingen ha sagt att språket var dött ?
På kvällen lyssnar jag på Malmö Symfoniorkesters liveströmning av Mozart och Mendelssohn. Orkestern sitter glest.
Titel: Tidvatten, solskörd
Originalets titel: Quand la nuit consent à me parler och Ceux du large
Författare: Ananda Devi
Översättning och efterord: Maja Thrane & Jonas Ellerström
ISBN 9789172475786
Publicerad: Lund, Ellerströms, 2020
Inköpsställen t.ex. här