Som barn förstod jag aldrig vad krig och fred hade med julafton att göra. Jag var med en barnkör som sjöng vid krubban, och varje år lästes den där krigstexten. Jag trodde jul handlade om barnet och änglarna.

Jag är ungefär i mitten av Merete Pryds Helles Folkets skönhet, en släktkrönika som börjar i fattigdom. Far takläggaren ligger på sjukhus med bruten rygg, och äldste sonen har difteri. Barnen äter vattgröt med smör […]

Vad läser man på väg till en begravning?

Den här volymen köpte jag i ett antikvariat i Galway i somras, eftersom min förra hade försvunnit.

Kanske är det för att jag började läsa TS Eliot som tonåring, kanske är det för att jag läser på engelska som jag fastnar för hans ordlekar:

I helgen såg vi Samuel Becketts I väntan på Godot på Östgötateatern. Min fasters make Gustaf Appelberg har en av huvudrollerna, och jag blev så glad att han spelade Vladimir eftersom jag har betraktat Estragon som förlorad. 

Idag är det Bokens Bokens dag på Malmö Opera, med Sara Danius i scenprogrammet. Jag var tvungen att jobba, men hann förbi förlagens bokbord och plockade upp tre efterlängtade från Ellerströms.

Det är mycket grafik på bokomslagen nu, och det till Mary Beards är vansinnigt snyggt. Kulturkollo undrar i sin veckoutmaning hur våra bästa bokomslag ser ut.

Jag tillhör dem som inte gillar alltför explicita omslag. Det är som om jag aldrig riktigt ser omslaget förrän jag läst ut boken, och redan har skapat egna bilder i huvudet. De stämmer sällan med illustratörens.