Stora barnet ville ha Storytel på sommarlovet. Jag hade ett abonnemang när jag var föräldraledig och båda händer var upptagna. Förstasidan i appen var värre än jag mindes, bjärt och blingig som en pachinkohall, och jag kunde först inte hitta någonting alls jag ville läsa. Storytel är som att gå in på Pressbyrån för att få ett mål vällagad mat.
Rak i ryggen
en bokblogg
Från sockerfabriken av Dorothee Elmiger
Titeln, Från sockerfabriken, fyller mig med fruktan. Om socker har en skamlig tjuskraft fyller tanken på fabriker och industriella anläggningar en med skräck. I det här verket kan titeln också sägas syfta på läsningen och tankebyggandet av Elmigers verk. Läsarens tid och ansträngning tas i anspråk för produktion av det förädlade, och det är författaren som är fabriksägaren.
Cykler av Maja Tinnervall
Om ett mål med läsningen är att bli en bättre och modernare människa är Maja Tinnervalls debutroman Cykler finlitterär exponeringsterapi. Samhällen jorden runt har länge behandlat en normal, naturlig, mänsklig funktion som en källa till skam. Även för oss som helt förespråkar menstruell rättvisa är det svårt att frigöra sig från decenniers – eller seklers – blåfilter.
Döstäda av Margareta Magnusson
Jag brukar inleda med utrensning varje sommar. Jag läser Mari Kondos böcker, lägger kläder och böcker i stora högar, och kör till återvinningen.
Midsommarläsning
Jag läser Fleur Jaeggys Tuktans ljuva år, en drömsk, mörk berättelse om internatskolor och deras konsekvenser. En ensam, isolerad flicka berättar om sitt liv i schweiziska Appenzell som 14-åring. Jag älskar formatet, och det kärva, kondenserade språket.
Är mor död av Vigdis Hjorth
Den vuxna dottern Johanna, etablerad konstnär, återvänder till Norge efter en lång tid i USA. Hon hyr en stuga i skogen och stalkar sin mamma, som har hunnit bli över 80 år. Johanna ser tillbaka på sin uppväxt med en patriarkal, tongivande pappa, och en rädd, skamsen mamma som aldrig uppmuntrat hennes konstyttringar.
Spa av Erik Svetoft
Jag brukar inte läsa grafiska romaner, men jag föll för titeln. Spa som koncept är ju inte någon flykt undan det moderna samhället, utan en mer acceptabel version av detsamma. Att ha tid och pengar över till nöje är fortfarande en klassfråga (även om ”behandlingar” kan fungera som ursäkt för en vistelse). I badrockens uniform är gästerna anonymiserade och kan utöva en mix av disciplin och avkoppling. Vatten må vara naturligt men landskapet är artificiellt, och det är en miljökatastrof på flera plan med alla ständigt rena handdukar. Det är tungt och enformigt i tvätteriet. Dessutom meningslöst.
Sol och stål av Yukio Mishima
Jag introducerades för Mishima genom en av mina kendoelever i mitt förra liv, före min litterära epok. Han var lyrisk. Jag var tveksam. Samma elev introducerade mig för Valerie Solanas. När jag många år senare såg att Ellerströms gav ut Mishimas Sol och stål köpte jag den ändå. Maken fick den i julklapp, och den lilla volymen blev stående bredvid andra referensverk som Flashing Steel och The Unfettered Mind. Det har gått 14 år sedan jag tog av mig rustningen och la ifrån mig svärdet. Jag har fortfarande inte varit på besök i dojon.
Öppet vatten av Daniel Pedersen
Jordemodern men även -fadern som återfyller graven löser generationerna ur vattnets skyddande grepp. I Daniel Pedersens skönlitterära debut Öppet vatten försvinner berättarens far under en psykos i en kraftverksdamm. En kort tid därefter får berättaren uppleva livets mirakel. På nåder får han stanna en natt på BB innan de åker hem i snön.
Vacker var han, utav börd… av Kathinka Lindhe
Kathinka Lindhes biografi om Sixten Sparre kom 2020, och passar väl in i det flöde av historieskrivning och korrekt benämning av kvinnomord som anstår dagens samhälle. Lindhes bok har undertiteln: Sixten Sparre, mannen som mördade Elvira Madigan. Han var en copycat-mördare.